Det är sista gången jag utalar mig om detta igen..
Vet att jag inte borde nämna det osv. Men jag tycker seriöst att jag sänkt mig tillräckligt och sagt förlåt. Jag har erkännt mina misstag även fast du inte har gjort det för dina. Allt känns så konstigt.. Du var en av få som kunde se direkt det var ngt med mig. Jag kunde känna mig helt som vanligt mot alla, men det lät du dig aldrig luras av. Jag tycker om dig så mycket för det, och för så mycket annat också såklart. Det finns inte många jag kunde vara mig själv med till 110%. Och det gör ont att du idag har sett hur ledsen jag varit, hur mycket jag ångrade mitt felaktiga beslut, men ändå så bryr du dig inte. Eller du kanske bryr dig, men det är isåfall ett konstigt sätt att visa det på eftersom du sa att du skulle höra av dig efter den dagen jag var så ledsen -men gjorde du det? Jag känner att jag har gjort mitt och jag vet vad jag vill. Du var en underbar vän som jag inte klarar mig utan -men det verkar som att jag måste bita i det sura äpplet ändå. Håller dock kvar vid att du var sjukt taskig mot mig, och jag hoppas du förstår det. Saker som du gjorde gör man inte och du ska veta att det sårade mig så oerhört mycket. Känns som om att jag inte kan göra något mer. Jag ska inte störa okej? Jag lovar att lämna er ifred, men jag trodde att jag kände dig mer än så, och jag hade hoppats på att du fortfarande brydde dig. Ååå det är faktiskt ingen bortförklaring att du inte hör av dig eftersom "hon" blir orolig. Var jag så lite värd? Hon borde kunna lita på dig. Det hade jag gjort för jag vet vilken underbar människa du är. Tills du bestämde dig för att bete dig som ett **** kanske jag ska tillägga.
Sedan kan ju hon som tror att hon vet så jäkla mycket sluta vara så kaxig. Exakt alla tycker att dina sms var onödiga. Du vet seriöst ingenting. Ingenting alls. Du har ingen rätt att komma och be mig göra saker och ting. Har jag bett dig dra åt helvette? Nej! Jag förstår inte vars du ens fick luft ifrån? Kom och konfrontera mig IRL istället så ska jag förklara för dig om du inte förstår! Som du tydligen inte gör. Jag orkar inte med sånna sms från en person som du. Alltså en person som inte skulle komma fram till mig i verkligheten istället. Som normalt folk gör. Har du något problem med mig så kom till mig istället. Jag lovar att jag inte bits! Skulle jag haft något fett problem med dig -så du kan du vara säker på att jag hade snackat med dig för länge sedan! Som mina vänner sa om dig -Vem är hon? Ja.. vem är DU att komma till mig å slänga skit?
Jag kommer att begrava allt det här nu, men det gör jag knappast med glädje. ´"Hon" ska faktiskt få som hon vill, så jag hoppas hon känner sig jävligt nöjd, lättat eller vad fan som försigår i hennes huvud. För jag orkar inte mer, och det verkar inte ha någon betydelse över om jag försöker ändå. Tack för allt iaf. Från och med nu ska jag blicka framåt för det går inte att gräva ned sig själv i allt. Men jag kan lova att det känns..
