Kos runt hörnet

Det slog mig faktiskt nu att jag bara har några dagar kvar i Umeå.. för er som inte vet så spenderar jag somrarna här i Umeå, men tillbringar mestadelen av året i Lund där jag studerar till sjuksköterska. Men nog om det!

På Tisdag bär det iaf av till Sthlm, och på Onsdagen till Grekland. Partyön Kos lockade oss så vi tänkte ge den ett försök. Vet faktiskt ingen som varit där.. blir intressant! Sedan har jag aldrig heller varit i Grekland, men jag hoppas på fantastisk mat! Det blir att tillbringa en vecka där, sen äre hög tid att komma tillbaka till verkligheten igen. Dvs Lund! Fan detta ska bli en bra termin!

Sedan är det avskedsfest hos mig imorgon med mina underbara vänner från Norrland. Fan vad jag gillar dom.. och jag har verkligen haft en underbar sommar tillsammans med dom! Guld värda! Tacktacktack!

Puss!




REX för någon helg sedan.

Är det inte allt bra konstigt..

Jag syftar på hur livet kan förändras så mkt. Hur annorlunda livet kan se ut om man kollar bakåt några år. Vars jag är idag i livet är långt ifrån vars jag var den där decemberdagen 2008 när jag bloggade sist. Då jag slutade blogga. Jag vet inte riktigt, men jag saknar det lite. Jag saknar att skriva av mig när jag är arg ledsen och framförallt glad. Funderar faktiskt på att ta upp denna blogg igen. Fast möjligtvis lite i smyg till å börja med!

Sist jag skrev var jag i full fart att få tillbaka mina ansökningar till universitet runt om i Sverige, och det slutade med att jag flyttade till Lund i Januari 2009. Jag kunde ärligt inte kommit mycket längre bort inom Sveriges gränser. Lund har förändrat mitt liv på många sätt. På 1,5 år har jag haft motgångar och framgångar. Vuxit som människa och framförallt träffat människor som jag älskar så oerhört mycket. Sofie, Ida, Helene, Ebba.. Namnen är många och jag ska vara glad att jag lärt känna dom. 

Men ändå känner jag mig nere ikväll. Historian är lång, men kort kan man säga att flera av dom jag umgås med mest i Lund ska byta utbildning. Det känns lite som att man förlorar någon när dom försvinner helt från sin vardag. Jag önskar att dom kunde finnas med oss andra under de 3 terminer som är kvar, men istället får jag önska dom lycka till på annat håll. Vara glad för deras skull. Ni vet hålla masken lite. Men jag är ju dålig på det där. Att hålla masken alltså! Jag gråter gärna en skvätt, och så blev det idag. Men det är bara för att jag kommer sakna er så mkt ju. Otroligt tacksam att Ida Sofie mfl stannar kvar. Jag älskar er tjejer, det hoppas jag ni förstått vid det här laget.

Kärlek till er




Ida och Jag för några veckor sen. Sommarkväll i Sthlm.






Gänget i Prag i våras.




Ebba, Sofie och jag under första terminen, VT 2009!